Vi har skaffat ankor. Det var en olyckshändelse, på sätt och vis. Fast en... jag vet (jag ÄR kanske en man)... söt olycka. 
Eftersom alla fåglar gillar att vara ute släppte vi ut dem i en tillfällig inhägnad. De trivdes enormt bra, och att få in dem efter ett par timmar var en utmaning.
I tisdags morse släppte jag ut alla 6 ankor i samma inhägnad innan jag började jobba. Tänkte lägga på ett nät, ett sådant där man lägger över trädgårdslandet för att hålla fåglar borta, över den tillfälliga inhägnaden när jag arbetat ett par timmar.
Mycket riktigt gick jag dit 2 timmar senare och hittar...
5 ankor.
Plus lite blod, lite dun och lite nedtrampat gräs.
Hur vi än letade hittade vi inte minsta lilla spår av att någon katt, räv eller dylikt skulle ha tagit sig in i inhägnaden, slagit den saknade fågeln och släpat bort den.
Däremot har vi haft ett par rovfåglar cirklande ända sedan tidig vår. Tror att det är någon sorts vråk, fast vad vet jag? Är värdelös som ornitolog.
Slutsats?
Eftersom det saknas minsta lilla spår av markbundet rovdjur, kadaver eller ens en hysteriskt intresserad hund, måste det vara en rovfågel som landat i den lilla inhägnaden med det 180 cm höga nätet, snott en anka som vägde drygt 500 gram och sedan flugit iväg med sitt byte.
Just nu bor alla 5 fyra veckor gamla ankor tillsammans med sina 8 två veckors-kusiner tillsammans med hönsen. Den rovfågel som tar sig genom det taket förtjänar i alla fall en riktig måltid.
Kvack, alla där ute!
Och ja - vi vägde ankorna dagen innan. Den minsta av kullen som försvann vägde 540 gram.
Bähhh.... se upp för gamen!
